KONSTRUNDA. När ekorrhjulet hade snurrat för många varv blev det nog för Karin Levin.
När hon blev uppsagd från fabriken hon jobbade på valde hon att stöpa om livet i en ny form, med fokus på det konstnärsskap som hon lagt åt sidan när annat kommit i vägen.
Sedan fem år bor hon i ett tiny house på en skogstomt utanför Vittsjö, och i påsk ställer hon ut sina verk för första gången på tio år.
I samtalets pauser blir det alldeles tyst. Karins lilla stuga på hjul är omsorgsfullt inredd med konstnärens blick. Två solpaneler alstrar ström till ett par fritidsbatterier som driver det viktigaste.
– Med fulladdade batterier klarar jag kylskåp och laptop i en och en halv dag. Duschar gör jag på gymet, och nu när solen lyser oftare kan jag använda den stora teven, säger Karin.
Det är varmt i huset sedan morgonbrasan i kaminen. Avsaknaden av elektriska prylar innebär även att många av de ljud man förväntar sig av en inomhusmiljö – surranden, brusanden och knäppanden – lyser med sin frånvaro. Men vårfåglarna hörs genom fönstren i burspråket på den södra gaveln.

Det finns ett mörker i Karin Levins självporträtt, men hennes lilla hem på hjul är ombonat och välkomnande. Genom att skala ner sitt liv har hon skaffat en möjlighet att satsa på sin konst.
Tar med medeltiden till Asmoarp
Tre bokstäver – ”P”, ”L” och ”O” – återstår innan ett av Karins större projekt inför årets konstrunda är klart.
– Jag gick med i Konstgillet Mittskåne i höstas, men räknade nog inte med att jag skulle hinna bli en del av årets konstrunda, eftersom jag inte hade någon bra lokal att ställa ut i. Så tipsade en bekant om Asmoarp Natur, och att de kanske var intresserade av att samarbeta med någon konstnär kring deras påskevenemang. Jag kommer att visa mina verk i deras brygghus, vilket blir en alldeles perfekt miljö, säger Karin.
De tre sista bokstäverna gör en serie av samtliga bokstäver i alfabetet komplett – inspirationen har hon hämtat från traditionen i medeltida böcker att låta begynnelsebokstaven på ett kapitel bli en omsorgsfullt dekorerad illustration.
– När jag tar mig an något så blir det lätt ett stort projekt. Jag har gått igenom olika typsnitt för att hitta ett formspråk på bokstäver som jag gillar och justerat dem för att passa i en helhet, berättar Karin.
– I många delar av min konst inspireras jag av medeltida verk – jag tycker att det är fantastiskt att titta på vad människor som levde på den tiden uttryckte genom sin konst, när man trodde på helt andra saker än vi gör idag.

Under Konstrundan Mittskåne ställer Karin Levin bland annat ut oljemålningar och medeltida bokstäver som hon förgyller med bladguld.
– Det är första gången på tio år som jag ställer ut. Det ska bli väldigt spännande att möta besökarna, säger hon.


Mörka självporträtt
Sammanlagt 51 konstnärer ställer ut sina verk på olika platser i sex kommuner, och precis som tidigare är samlingsutställningen på Hovdala slott.
– Vi får lov att lämna in tre verk per konstnär, jag kommer att visa mina oljemålningar där. Bland annat en med Hovdalas sista privata ägare Casimir Ehrenborg som motiv – jag tyckte att det kunde passa bra, säger Karin.
I sina oljemålningar hämtar Karin bland annat inspiration från Rembrandt – ofta målar hon självporträtt som visar upp en ganska mörk sida..
– Jag får ofta höra att många tycker om mina tavlor, men att det är svårt att veta var de ska placera dem, eftersom det finns ett mörker i dem. Jag ställer inte ut främst för att sälja konst i nuläget, utan vill visa upp det jag har gjort efter en lång tid då jag inte har ställt ut. Mycket baseras på mina egna upplevelser, och kan det hjälpa någon annan att se att det är ganska normalt att man mår dåligt så blir jag glad, säger Karin.


Räddade katter med konst
När Karin flyttade in i sitt lilla hus hade hon en katt som följeslagare. När den gick bort bestämde hon sig för att inte skaffa någon ny, men snart fick hon påhälsning av en ny liten kompis som bodde på platsen redan innan hon kom dit.
– Jag började mata honom, och han flyttade in. Snart kom han med sin flickvän, och hon kom i sin tur med fyra kattungar som hon hade fött någonstans ute, berättar Karin.
Hon bestämde sig för att ta sig an den lilla familjen, men behövde pengar för att kunna ta dem till veterinären för chippning, kastrering och vaccinering.
– På så sätt började jag att måla jurporträtt till människor, som jag kunde sålde för 500 kronor styck för att täcka veterinärkostnaderna. Jag lyckades få ihop tillräckligt för att ta alla katterna till veterinären, och mina husdjursporträtt blev väldigt uppskattade.
Text&Foto: Erik@espressomedia.se