STEN. Detta är första delen av en serie som handlar om sten i allmänhet och diabas i synnerhet. Diabasen är väldigt aktuell för oss i södra Småland och norra Skåne. Både för att det är ett fundament till vår värld, men också för att den betyder så mycket för många. Vi har en stenindustri men också ett stort antal företag som använder stenen som produktionsmaterial. Vi har ett utbrett konsthantverk där diabasen används samt ett flertal turistattraktioner. Redan i denna första del kommer du att få reda på skillnaden mellan Diabas och svart granit.
Granit är en magmatisk djupbergart, ofta med en grovkornig struktur. Graniten bildas när magman genomgår en långsam avkylningsprocess. Stora delar av Sveriges berggrund utgörs av granit med unika klyvegenskaper som gör den populär i hela världen. Grå och Röd Bohus är två av Sveriges vanligaste graniter.
– Natursten är ett material som har funnits i alla tider och som är lika aktuellt idag, berättar Kai Marklin, ordförande i Sveriges Stenindustriförbund. Både tack vare det estetiska, men också för dess hållbarhet.
Vi befinner oss här i ett centrum för detta material – I nordöstra Skåne och Småland hittar man mycket av den svenska stenen.
Våra stenar
Gnejs är en metamorf bergart som under höga tryck och temperaturer bildas vid omvandling av en annan bergart, antingen en magmatisk bergart som granit (ortognejs) eller en sedimentär bergart (paragnejs). Hallandia är en populär svensk gnejs.
Kalksten är vanligen en sedimentär bergart som bildats vid avsättning av kalkslam och skalrester från olika fossil med skal, till exempel koraller. Den kan även ha bildats genom kemisk utfällning av kalcit. Omberg och Norrvange är exempel på två populära svenska kalkstenar.
Marmor är en kalksten som omvandlas när den utsätts för höga tryck och temperaturer i jordskorpan. Vid omvandlingen ändras även den bergartens kemiska sammansättning och kristallstruktur. Marmor är vanligt förekommande i det svenska urberget, som Ekebergsmarmor och Kolmårdsmarmor.
Sandsten är en sedimentär bergart som består av sand och där har olika sorters bindemedel gett sandstenen olika egenskaper. Bindemedlen kan till exempel vara kvarts, kalkspat, limonit eller lera. Orsasandsten är en av Sveriges vanligaste sandstenar.
Skiffer kan antingen vara en sedimentär bergart där ursprungssedimentet har varit lera med inblandning av glimmer och kvarts eller en omvandlad bergart. Lerskiffer, glimmerskiffer och glimmerkvartsit är vanligast. Offerdalsskiffer är Sveriges vanligaste skiffersort.
Diabas, ofta kallad svart granit, är en mörk basisk magmatisk bergart som är mycket hård. Den svarta magmatiska bergarten bildas i sprickor i äldre berg. Sverige är en stor exportör av diabas. Moheda är ett exempel på svensk diabas.
Svarta linjen
Svarta Linjen är en smal diabasgång som sträcker sig från Olofström i söder till Farabol i norr. Totalt har vi haft ca 45 olika stenbrott på den här sträckan. De flesta är dock nedlagda idag. Den höga densiteten, den korpsvarta färgen och svårigheten att få fram stora block har gjort stenen dyrbar. På Skånesidan och i sydvästra Småland finns gångar av hyperitdiabas. Där är de betydligt bredare, upp till 100 meter. Avkylningen av magman gick här långsammare och stenen blev inte lika hård. Gången av hyperitdiabas började brytas på 1880-talet.
Svarta guldet
En berömd, helt svart, mycket finkornig diabas bryts i Hägghult i Lönsboda. Diabasens höga kvalitet i detta område har gjort den eftertraktad av konstnärer över hela världen. Empire State Building är delvis dekorerad med diabas från Hägghult, precis som US Marine Corps Memorial. Minnesmärket vid World trade center är gjort av sten från småländska Brännhult.
Den skandinaviska svarta diabasen – kallad det svarta guldet – är känd över hela världen för sin finkorniga struktur, sin täthet och extremt höga hållfasthet.
Istiden gjorde jobbet
Isarna har gått fram här ett antal gånger och bearbetat, bakat och tryckt ihop berget. Det har gjort den skandinaviska stenen extremt kompakt. Eftersom det är mindre luft i stenen står den också emot algväxter och färgskiftningar bättre, samtidigt som den går att slipa till exceptionellt slät yta.
För oss i detta område så är diabasen något vi alltid levt med och av i ett par hundra år. Frågan är vad som skiljer diabasen mot svart granit? Svaret på den frågan är – ingenting. Det är två namn på samma sten.
Källa: sten.se, Wikipedia och Kai Maklin, ordförande i Sveriges stenindustriförbund.
Text: Johnny@espressoreklam.se