KRÖNIKA. Jag älskar min matte, hon är så perfekt för mig. Rund och go att ligga hos, dessutom får jag alltid ligga under täcket på nätterna så jag slipper frysa. Visst kan det vara lite läskigt då hon snurrar som en nyservad torktumlare, men vi har liksom hittat ett eget mönster. Ibland är jag dock lite orolig över hennes förstånd. Som till exempel hennes smått galna habegär till kompostgaller. Hon köper kompostgaller avigt och rätt. Hon har hägnat in hela trädgården med galler, hon köpte några och lade i husbilen, och det sista är att hon har asat in dem i huset!
Och allt detta jobb för att hålla Majvor på “rätt” plats. Ja för jag går ju var jag vill , jag bryr mig inte om galler. Att hon tagit in dem är för att Majvor fortfarande haltar emellanåt och behöver avgränsa sin rörelseyta och dessutom löper betongsuggan oxå.
– Du får nog snart en prisrosett från gallerfabriken, sa husse en dag, du har räddat dem från att permitera nu i coronatider.
Oro för Majvor
Matte har varit väldigt orolig för Majvor på senaste tiden, sedan vi fick henne har hon haft lunginflammation, varit halt och nu fick hon urinvägsinfektion oxå. Husse säger att det är ett riktigt måndagsexemplar, jag vet inte riktigt vad det betyder men hon är lite speciell. När hon skulle löpa svullnade hon där bak i… ja ni vet. Matte var chockad, hon ringde till Frida och sa:
– Hon ser ut som hon har en kanelbulle i baken. Jag har aldrig sett något så svullet.
Och när Frida och Pixie kom hem så tyckte dom också att det såg konstigt ut. Då kände jag mig nöjd, för jag var ju bara lite svullen när jag löpte någon vecka tidigare, så där lagom så jag fortfarande var söt och gullig.
Sen blev matte sjuk
Nåja, samma dag som matte åkte till Pelle i Vesslarp för att kolla upp Majvors “bulle” fick hon gallstensanfall, ja matte alltså. Hon låg och kröp på golvet och husse fick skjutsa in henne till sjukhuset och där fick hon stanna i några nätter. Åh vad jag saknade henne! Visst gillar jag husse men han somnar alltid på soffan och där finns inga sköna täcken att krypa in under.
Lyckan var kort
När matte väl kom hem igen blev jag och Majvor så glada att vi skällde och gnällde och trängde oss ut genom dörren för att möta henne. Givetvis hoppade och sprang Majvor så mycket att hon blev halt igen (hon hade varit bra i 4 dagar).
– Skall det aldrig ta slut, suckade matte.
– Nä, tänkte jag, det vill man väl ändå inte att det skall göra.
Så småningom skall alla galler försvinna ut igen och allt skall bli “normalt” säger matte, nu håller vi bara tummarna på att Majvor skall bli bra i sitt ben. Men själv tycker jag ändå att det är rätt bra med galler inne, för då kommer inte Majvor in till mattes säng.
Sensommarbad
Jo, vi hann med att mysa vid sjön en seneftermiddag oxå. Matte och Pixie badade. Det var bara 20 grader i vattnet, sa matte. Men ändå hoppade dom i.
– Det är såna här sensommarminnen som man kan ta fram i januari när det är grått och kallt, sa matte.
Men själv tycker jag att det är härligare att ta fram en stor skål kattmat…
Betty (och Susanne)