Med passion för fjärilar

DJUR&NATUR. Under de senaste åren är vi många som har låtit gräsmattor växa till ängar och hängt upp insektshotell för att gynna mångfalden i trädgården. Jimmie Larsson har tagit ett steg längre och bygger nu ett fjärilshägn på sin kolonilott i Bockatorp utanför Älmhult. 

För Jimmie Larsson började det med att han var på jakt efter ägg till vandrande pinnar när han hittade en säljare av fjärils­ägg. Nu är lägenheten i Älmhult där han bor tillsammans med sambon Sandra Lörup full av ägg, larver och puppor som när värmen kommer ska blomma ut till praktfulla fjärilar.

– Jag har alltid gillat djur, konstaterar Jimmie, som bland annat har jobbat som djurskötare på Tropikariet i Helsingborg. 
I dag jobbar han på Byggmax i Älmhult, vilket har varit en tillgång i det pågående projektet – ett fjärilshägn på parets kolonilott i Bockatorp.

– Vi skaffade kolonin förra året och frågade om det fann intresse för att sätta upp ett fjärilshägn. ”Kör på” sa de, och nu är vi igång. Genom jobbet har jag fått en del virke med mycket knastar som inte gick att sälja till ett billigt pris. Nu ska vi bygga en innätad bur på området intill det plastade växthuset som redan finns på plats, berättar Jimmie.
Ur en liten bärbar nätbur plockar Jimmie upp en förunderlig figur med korslagda vingpar baktill. Argema mimosae tillhör familjen påfågelssspinnare och hör naturligt hemma på den afrikanska kontinenten.
– Den darrar med vingarna när den behöver få upp värmen för att flyga. Skulle den ge sig iväg nu kommer den inte långt, berättar Jimmie.

Få överlever i det vilda

I svenska sammanhang är det väl få som före­bådar sommarens ankomst som fjärilarna. Utöver intresset för tropiska arter vill Jimmie och Sandra även gynna de svenska fjärilarna med sitt bygge.

– Fjärilarna är lite som sköldpaddor, kan man säga. Äggen läggs i stora antal, men endast en liten del överlever till fjärilsstadiet. Många blir uppätna, så om man samlar larver och låter dem utvecklas i en skyddad miljö så kan man öka överlevnadschansen från 3 procent till kanske 90 procent.
Ett vackert tillskott på koloniområdet, och givetvis drar fjärilarna även sitt strå till stacken när det gäller växternas pollinering.

– Man kan nog inte säga att de gör samma nytta som till exempel bin, men  visst hjälper de till, säger Jimmie.

Dag och natt

Lepidoptera är det latinska namnet på fjärilar. Hit hör insekter med dubbla vingpar, mer eller mindre täckta av vingfjäll. 

– Den här tillhör nattfjärilarna, säger Jimmie och håller fram den gula Argenta mimosae.

– En del av nattfjärilarna äter bara som larver, och har inga mundelar alls i fjärilsform. De har två veckor på sig att fortplanta sig innan de dör.
Tittar man nära så ser man en kropp täckt av mjuk, tjock, gul päls och i ansiktet sitter två lövlika antenner som ögonbryn.

– Så här års är det ju inte så många utvecklade fjärilar ännu. Dagfjärilarna är väl de som kommer att märkas främst här i hägnet, men jag tror att det kommer bli häftigt att komma hit när det är mörkt och nattfjärilarna är aktiva.

Gynna fjärilar på hemmaplan

För den som vill ha mer fjärilar i sin trädgård finns det en del knep. Framförallt handlar det om att bevara olika typer av växtlighet.

– Många vill ta bort brännässlor, men då försvinner även nässelfjärilarna, säger Sandra.

– Många fjärilar har bara en enda växt som de antingen äter eller lägger sina ägg på. Till exempel citronfjärilen, som enbart lägger sina ägg på brakved, säger Jimmie.
Det fjärilshägn som paret bygger på Bockatorp är  ett ganska stort projekt, men även hemma kan man hjälpa fjärilar genom att skapa skyddande miljöer.

– Jag har använt sänghimlar från IKEA för att täcka över platser där det finns ägg, larver eller puppor  för att skydda dem från fåglar, säger Jimmie.
Och från och med nästa sommar hoppas Jimmie och Sandra kunna ta emot gäster i sitt hägn.

– Jag tänker att det vore kul till exempel för kommunens förskolor och skolor att komma hit, och det vore kul om fler hittade till det här intresset, säger Jimmie.

TEXT&FOTO:Erik@espressomedia.se