Kriget i Ukraina har pågått i sex månader. Tusentals personer har dött och miljoner har fått fly från sina hem. Filippos i Osby hjälper de drabbade, genom Barnmissionens arbete i landet, och hjälpen från Sverige har räddat liv. Nyligen skickades ännu en hjälpsändning från Osby till Ukraina.
− Den 24 februari inleddes kriget i Ukraina. Människors tillvaro vändes upp och ner, och livet delades in i ett ”före” och ett ”efter”. Vi trodde nog alla att kriget skulle sluta efter några dagar eller kanske veckor, men kriget pågår fortfarande och situationen förbättras inte, berättar Barnmissionens missionsledare i Ukraina, Lyudmila Lonyuk.
Under början av kriget kom stora mängder humanitär hjälp till Ukraina. Byråkratin kring hjälpsändningar lättade markant, vilket gjorde det möjligt att skicka lastbil efter lastbil med humanitär hjälp. Under det första halvåret 2022 skickades 29 hjälpsändningar med nästan 500 000 kilo humanitär hjälp från de nordiska länderna och från Tyskland.
− Den hjälp som vi har fått har hjälpt många tusentals ukrainare att överleva och vi är så tacksamma för all hjälp. Maten vi har fått har getts till internflyktingar som flyttat till västra Ukraina, eller transporterats till städer som drabbats hårdare av kriget, exempelvis Charkiv, Kiev och Sumy. För människor som gömmer sig för bomber i mörka källare under en lång tid, och som lever i konstant rädsla för sina liv och sina barns liv har hjälpen i form av mjölk, vatten, kex och bröd varit enormt värdefullt och räddat liv, säger Lyudmila Lonyuk.
Filippos i Osby har hjälpt till, både med hjälpsändningar och med finansiellt stöd, så att mat och andra förnödenheter har kunnat köpas in på plats. Den 30 augusti lastades ännu en lastbil med hjälp i Osby, för att köras till Ukraina.
Trots kriget har Barnmissionens humanitära program kunnat fortsätta. Förutom fattiga, utsatta och handikappade människor som Barnmissionen hjälper sedan tidigare, går mycket hjälp till de internflyktingar som sökt sig till området. Tillsammans med socialkontoret distribueras humanitär hjälp till flyktingarna. Barnmissionen driver också ett soppkök som två gånger i veckan serverar varm mat till hemlösa och flyktingar.
Barnmissionen ordnar också samlingar och dagläger för flyktingbarn och bofasta barn, för att hjälpa flyktingbarnen att anpassa sig till sin nya situation och lära känna nya kompisar. Med lekar, tävlingar, mat och humanitär hjälp vill Barnmissionen förgylla vardagen för krigströtta barn.
− Barnmissionen har varje vecka besökt flyktingar i deras boenden och hjälpt dem med mat, kläder, skor, hygienartiklar och sängkläder. Mer än 430 000 kilo mat har delats ut till internflyktingar, krigsdrabbade och behövande människor, och på sju månader har mer än 300 000 personer fått hjälp från missionen, berättar Lyudmila Lonyuk och tillägger:
− Kriget är svårt för oss alla, vi lever i en kontant känslomässig stress. Men samtidigt är vi starka eftersom vi är tillsammans, och vi kan övervinna våra svårigheter med Guds hjälp och med stöd från vänner i andra länder.
Försvunnen flicka återfanns i ruinerna
En av de flyktingfamiljer som Barnmissionen hjälper har en förfärlig men samtidigt hoppfull berättelse.
Familjen bodde i en stad i Donetsk-regionen, som tidigt i kriget bombades hårt. Under tre veckor gömde sig mamman och hennes tre barn i en kall och mörk källare. De ständiga striderna gjorde det omöjligt att fly.
En dag kom ukrainska soldater till källaren. De erbjöd sig att transportera barnen till en annan och säkrare plats i centrala Ukraina. Men när barnen lämnade källaren blev familjens yngsta barn, en femårig dotter, så rädd för explosionerna att hon sprang iväg och gömde sig i ruinerna.
Mamman började gråta och ropa efter sitt barn, men hittade henne inte. Soldaterna var rädda att ryssarna skulle höra hennes rop och döda dem alla, så de tog mamman och de två andra barnen och lämnade platsen, medan den femåriga flickan blev kvar. Mamman grät och bad oavbrutet att hennes dotter skulle hittas, men ju längre bort familjen kom ju mindre blev möjligheten att hitta dottern.
Men miraklet inträffade. Efter två dagar hittade ukrainska soldater en ensam flicka som grät. De hade hört om den försvunna flickan och skickade henne till staden där mamman befann sig.
Nu har mamman flyttat till västra Ukraina med sina tre barn. Den första månaden pratade flickan inte alls, men nu börjar hon så sakteliga att prata och kommunicera igen.