Oavsett om det handlar om brist på empati, ärlighet eller sunt förnuft – så dömer vi skoningslöst, även om vi innerst inne vet att det alltid finns två sidor av ett mynt. Kanske beror det på att vi instinktivt försvarar vår egen förträfflighet och därför markerar med avståndstagandet? En psykolog skulle säkert kunna göra en utläggning kring vårt behov av att tillhöra gruppen. Att bekräfta tillhörighet gör man då genom att ta avstånd från ett avvikande beteende eller handling. Men vi vet att bakom det mesta så finns det oftast en människa med samma värderingar och förutsättningar som vi andra. Men där något hänt, som sällan eller aldrig framkommer i sambandet. Om detta stämmer så skulle både du och jag kunna vara den person, eller vara ansvarig för den handling, som förkastas. Vi har aldrig hela bilden som egentligen krävs för att kunna ta ställning. Ibland är det berättigat, men oftast är den andra sidan av myntet förlåtande. Vänd på det innan du släpper loss giljotinen. johnny@espressoreklam.se]]>
Subscribe
0 Kommentarer
Newest
Oldest
Most Voted
Inline Feedbacks
View all comments