ALLTID REDO – Räddningschefen uppmanar, elda säkert i vinter

SAMHÄLLE. För räddningstjänsten gäller ständig beredskap, och när det bränner till går det undan. Espresso träffade Johan Wendt som sedan ett år är chef över Osbys och Hässleholms räddningstjänst och hamnade mitt i en utryckning.

Lugnet i maskinhallen byts på ett ögonblick när det tjuter till i radion.
– En deckare har gått på ett sågverk i Hästveda, konstaterar Johan Wendt medans yttre befäl Janne Persson resolut klär om till befälsuniform och hoppar in i ledningsfordonet.
På fem minuter har beredskapsstyrkan av deltidsbrandmän – och kvinnor – hunnit in genom portarna, via omklädningsrummet och upp i sätena på släck- och tankbilarna som rullar iväg med blåljusen på och tjutande sirener. Lugnet lägger sig och Johan Wendt står kvar.

Nära samarbete
Sedan 2021 har räddningstjänsterna i Osby och Hässleholm gemensam ledning, och sedan längre tillbaka finns ett väl uppbyggt samarbete mellan kommunerna i Nordöstra Skåne.
– Vid ett larm i Hästveda rycker Osbys beredskapsstyrka ut, och en bil går från stationen i Hästveda. Om det visar sig att det är ett skarpt larm rycker Hässleholms styrka ut när de första bilarna är på plats, förklarar Johan.
Den här gången hade detektorn i Hästveda reagerat tidigt på en barkmaskin – ingen brand kunde konstateras och styrkorna återvänder.

Bättre beredskap
En timma tidigare är lugnet rådande, när vi träffar Johan Wendt och Janne Persson på brandstationen i Osby. Johan tillträdde i maj förra året och har innan dess arbetat med utvecklingsfrågor i inom Skåne Nordost. Och samarbete behövs, menar han.
– Efter de stora skogsbränderna i Västmanland 2014 och Ljusdal 2018 kom en del utredningar från statligt håll om hur man kunde samordna räddningstjänsterna för en bättre beredskap.

Övar tillsammans
Johan Wendt jobbade under den stora skogsbranden utanför Hästveda 2019 som inre befäl på räddningstjänsten i Kristianstad. Janne Persson har jobbat med brandförsvar sedan över 30 år, och har minnen från den stora branden på Vakö Myr 1992.
– När det händer stora saker klarar den lilla räddningstjänsten inte sig själv. Samarbete kring utryckningar har vi haft över kommungränserna länge, men sedan förra året så har vi nu kontinuerligt övningar tillsammans där vi svetsar samman de olika styrkorna, och lär känna varandra. Just nu har vi bland annat ett projekt med drönare som ska kunna användas för övervakning och att få en snabb lägesbild vid större bränder, berättar Johan.

Ökad vedeldning i vinter
Trots en bitvis torr sommar så har 2022 hittills varit relativt förskonat från större händelser. Med den senaste tidens utveckling av elpriser ser dock både Johan och Janne ett behov av att uppmana till försiktighet under vintern.
– När jag började inom räddningstjänsten 1989 var vi ofta ute på soteld i skorstenar. Det har blivit bättre, men denna vintern räknar vi med att många fler kommer att värma sina hus med vedeldning, och säkert är det många som använder kaminer och eldstäder som har stått oanvända länge, säger Janne Persson.
– Eldstadsrelaterade tillbud är den vanligaste orsaken till villabränder. Det är viktigt att man tänker på hur man använder sin eldstad och vad man stoppar in i den. Ved ska ha en fukthalt på omkring 20 procent, att jämföra med 40-50 procent som den har när den är nykluven. Fuktig ved ökar risken för tjärbildning som kan leda till att en soteld startar i skorstenen, säger Johan Wendt.

Fler deltidsbrandmän
Att se över det personliga brandskyddet i hemmet är också viktigt. Utöver fungerande brandvarnare är rekommendationen att en pulversläckare på 6 kilo ska finnas lätt tillgänglig, samt brandfiltar.
– Det är absolut mysig att elda hemma under de kalla månaderna, men det gäller att vara beredd ifall olyckan skulle vara framme, säger Johan Wendt.
De olika räddningsstyrkorna i våra kommuner bemannas till stor del av deltidsbrandmän, som vid sidan av sina vanliga dagjobb befinner sig i beredskap för utryckning under ett rullande schema.
– Vi har ständigt ett behov av fler deltidsbrandmän, och rekryterar löpande, säger Johan.
– Vi hade en kille på rullbandet idag, och välkomnar gärna fler tjejer, säger Janne.
– Man får göra fystester, syntest och kontrollera att hjärtat funkar som det ska. Därutöver måste vi få ett medgivande från den ordinarie arbetsgivaren. Om man är intresserad av att bli deltidsbrandman kan man ta kontakt med räddningsttjänsten i sin kommun.

Text&Foto: Erik@espressomedia.se

Vedeldare – tänk på detta

• Elda enbart med torr ved som lagrats torrt och luftigt i minst ett år. Risken för soteld ökar markant om du eldar med fuktig ved. Överblivet virke från renoveringen, trädgårdsavfall, rester av det nedhuggna äppelträdet och dylikt bör inte användas.

• Följ eldningsinstruktionerna för din eldstad. Vet du inte vad som gäller för din eldstad är en god tumregel att inte elda mer än 3 kg/ ved per timme och inte längre än 3–4 timmar. Lägg in nytt vedträ när det tidigare brunnit ner till en glödbädd. 

• Lämna aldrig byggnaden när du tänt i din eldstad.

• Låt alltid eldstaden vila lika länge som du eldat. Risken är annars att det blir för varmt i skorstenen och omgivande konstruktion vilket kan leda till en brand.

• Placera askan i ett obrännbart kärl med tättslutande lock – den kan innehålla glödrester flera dagar efter du eldat. 

• Har du problem med att det ryker in eller luktar, kontakta din sotare.

Så vet du om du eldar rätt

• Kontrollera att elden har god förbränning genom att gå ut titta på skorstensröken:

• Vid ofullständig förbränning får du svart eller mörkgrå rök med kraftig lukt. Är röken gulaktig betyder det att den innehåller mycket tjära.

• Vid god förbränning är röken oftast vit av kondenserad vatten-ånga. Varmare dagar ska röken vara nästan osynlig och bara ses som ett värmedaller.

Kontrollera säkerheten

• Ska du börja använda en kamin som stått oanvänd länge? Kontakta din lokala sotare, detta då det kan vara aktuellt att göra en brandskyddskontroll innan den tas i bruk.

Källa: Räddningstjänsten Hässleholm