DISTRIKTET ARMAGNAC
DRYCK. I förra krönikan konstaterade vi att drycken armagnac fått sitt namn från distriktet Armagnac i regionen Gascogne i sydvästra Frankrikes inland.
DISTRIKTET ARMAGNAC INDELAS I TRE DELDISTRIKT:
• Bas-Armagnac
• Énarèze
• Haut-Armagnac
Bas-Armagnac utgör de västra delarna av Armagnac och det anses allmänt att här framställs det bästa vindestillatet och hälften av de vingårdar som producerar armagnac ligger här. Bas-Armagnac kallas också det svarta Armagnac eftersom ekarna och tallskogen i området, Monlezunskogen, ger landskapet en mörk nyans.
Ténarèze brer ut sig runt staden Condom (skämta inte om namnet om du kommer hit!) och utgör de norra och centrala delarna i Armagnac. Här ligger nästan hälften av de armagnacproducerande vingårdarna. Jorden är lerig och kalkrik och ger livaktiga och fylliga eau-de-vies som blir allt smakrikare i takt med lagringen. Ténarèze anses av många vara det finaste och mest betydelsefulla av deldistrikten.
Haut-Armagnac utgör de östra och södra delarna av Armagnac. Haut-Armagnac kallas det vita Armagnac på grund av den kalkrika jorden i detta vidsträckta område. En mindre yta i Haut-Armagnac är planterad med vita druvor för framställning av armagnac, totalt rör det sig bara om cirka fem procent av producenterna i Armagnac.
VITT VIN ÄR GRUNDEN
Ja vad är då Armagnac? Jo Armagnac är ett lagrat destillat på vitt vin från Armagnac och har således många likheter med cognac – men det är ändå två skilda drycker med olika egenskaper.
Det varma klimatet och de soliga höstarna gynnar odlingen av vinstockar och gör att druvorna i Armagnac mognar tidigt och ger ett fruktigt och smakrikt vin. Liksom i Cognac är ugni blanc den i särklass vanligaste druvsorten, även om flera andra sorter är tillåtna – bland annat hybriddruvan baco – och de liksom i Cognac förekommande folle blanche och colombard.
Normalt skördas druvorna för hand men även maskinell skörd förekommer i viss utsträckning. Den efterföljande pressningen av druvorna är kraftig vilket gör att vinifieringen startar snabbt efter skörden.
Det är inte tillåtet att tillsätta socker vilket annars är vanligt inom vinindustrin och inte heller får man tillsätta jäst. Det vin som ska bli armagnac ska således självjäsa. Efter en naturlig jäsningsprocess på 10–19 dagar, där både skal och kärnor används, får man ett vin med en alkoholstyrka på 8–12 procent, som efter destillering och lagring blir armagnac.
BENGT ARNE LARSSON