BYGGA&BO. Byggnadsvård har blivit ett trendigt ord bland många som står i begrepp att renovera äldre hus. I grunden handlar det om ett förhållningssätt till byggteknik som har gjort att gamla, fina kåkar har kunnat klara av omgivningarnas nötande krafter in till våra dagar. På Folkes Byggnadsvård i Hanaskog handlar byggnadsvård inte om en trend – här förvaltar andra generationen i familjen Carlsson både firman och det gamla hantverket.
Brädgården på Folkes Byggnadsvård i Hanaskog liknar inte riktigt vad man brukar se på en bygghandel. I stället för enhetliga, ljusa furuplank och reglar i olika dimensioner trängs grånande balkar med olika mått och nötta av år på metallställen. Pallkrage efter pallkrage med begagnade tegelpannor står staplade längs gångarna.
– Folke som startade firman är min far, berättar Albin Carlsson.
– Redan på 80-talet började han arbeta med kulturbyggnader och att ta tillvara på material från hus som skulle rivas. Då var det många som undrade vad han höll på med.
1999 startade butiken, som har ett stort sortiment av både nyproducerade och återanvända byggdetaljer. Ett stort antal butiker finns med liknande koncept – men på ett sätt utmärker sig Folkes Byggnadsvård, menar Albin.
– Det är få som satsar på återbrukat material som vi gör. Vi har ett stort sortiment med nyproducerat, som man kan hitta hos flera återförsäljare, men det roliga tycker nog många är att kolla på vår övervåning, säger Albiln när vi går genom butiksdelen.
Skifte på 50-talet
Väl uppe möts vi av ett hundratal dörrar från olika epoker. Sorterat i lådor ligger allt från fönsterkrokar till låskistor, kaminanslutningar till kranar, lampkupor till strömbrytare.
– Här står en gabondörr från 50-talet bredvid en som nog är tillverkad för hundratals år sedan, konstaterar Albin.
– Man kan säga att byggnadsvård innefattar det som byggdes från 1950-talet och bakåt. Tiden efter det präglas av snabba lösningar och material som svårare att underhålla. Det kastas bort mycket från renoveringar – saker som kanske har fungerat i tvåhundra år, men som säkert skulle kunna hålla i hundra år till. Och genom att fylla gamla hus med nya material har vi på 30-40 år lyckats förstöra mycket av det som kanske har fungerat bra under en lång tid, säger Albin.
Gammalt tänk i moderna hus
Förutom byggmaterial och inredningsdetaljer kan kunderna som kommer till Folkes Byggnadsvård få hjälp med tips och tankar kring varsam renovering.
– Vi har kunder som har kommit under 15 års tid, som vi har hjälpt med allt från färgsättning till Isolering. Byggnadsvård måste inte nödvändigtvis handla om att återställa allt till sitt orginalskick. Ett hus från 1800-talet kanske har rum som renoverats på 30-talet – då är det tidens tand, och kanske något man vill framhäva.
Med ökade komfortkrav, nya regelverk och andra förutsättningar för saker som uppvärmning måste man också ta i beaktande vilket liv man vill leva i sitt hus.
– Förr kanske det fanns en piga på större gårdar som gick upp i gryningen och eldade, och vintertid stänge man av delar av huset. Även om vi lever annorlunda idag kan det finnas anledning att tänka två gånger kring det som har blivit standard – kanske räcker det med 200 mm isolering i stället för 400 om man vill kunna bevara ytter – och innerväggar med sitt gamla utseende.
Fönstertillverkning i snickarverkstaden
I snickarverkstaden jobbar Simon Rydsten. Han har just färdigställt ett spröjsat fönsterparti som byggts enligt gammal stil när vi kliver in i spåndoften.
– Det är inte så mycket standardmått på gamla hus. Det brukar gå bra att kunden mäter själv och skickar med bilder, men är det större jobb så åker vi ibland ut själva, säger han.
Albin sätter fingret på de täta årsringarna i det nytillverkade fönsterpartiet.
– Vi jobbar med leverantörer som erbjuder bra virke till våra nyproducerade saker. Förr fanns en annan stolthet – då gick man ut i skogen och valde ut vilka träd som skulle användas, och hade i åtanke att det skulle hålla för både ens barn och barnbarn. En trädörr från 1800-talet kan väga dubbelt så mycket som en nytillverkad, säger han.
Själ och stolthet i gammalt hantverk
Albin Carlsson driver Folkes Byggnadsvård tillsammans med sin bror David – men det har inte alltid varit självklart att gå i pappas fotspår, menar han.
– Under en tid i livet ville jag absolut inte syssla med detta, men sedan insåg jag vilken själ och stolthet det finns i det gamla hantverket. Att så mycket som kastas bort skulle gå bra att använda igen är något som engagerar mig jättemycket – återvinning är väl bra, men vi behöver få in återbrukstänket mer i vårt samhälle. Jag är även övertygad om att vi mår bättre i hus som är byggda med gamla beprövade tekniker och material än med moderna lösningar. Hus idag är lufttäta miljöer fulla av giftiga material som nästan inte går att underhålla.
Och när det gäller att satsa på restaurering i stället för att välja nytt är Albins generella råd att kolla upp om det som ser slitet ut verkligen är bortom räddning.
– Det mesta går faktiskt att göra mer med än man tror, men visst kan det bli en fråga om tid och pengar om underhållet har varit dåligt. Samtidigt kan det vara värt att satsa på något som kan hålla ytterligare hundra år i stället för att till exempel sätta in ett nytt fönster som du vet att du måste byta om trettio år.
Text&Foto: Erik@espressomedia.se