DRYCK. Som vi konstaterade i förra krönikan är rom ett destillat baserat på rörsocker. Socker har alltid varit eftertraktat och från medeltiden och fram till våra dagar har det varit dyrt. När Christofer Columbus för Spaniens räkning år 1493 påbörjade sin andra resa till Västindien hade han sockerrör med sig som han lät plantera på Haiti och Dominikanska republiken (dåtidens Hispaniola), Puerto Rico, Jamaica och Kuba. Det subtropiska klimatet var perfekt för sockerrör. Andra länder följde efter under kommande århundraden: Portugal koloniserade Brasilien, holländarna Guyana, engelsmännen Barbados och fransmännen Martinique och Guadeloupe.
Med kolonisatörerna följde bland annat präster och munkar och de fortsatte utveckla rommens historia. De senare hade som bekant kunskap om destillation och man fann att melass utspädd med vatten var utomordentligt bra för sprittillverkning. Melass är en restprodukt från sockertillverkningen och som fanns i ofantliga mängder. Den jäste i solen och de som åt av den jästa melassen fick en billig – men förmodligen också dyrköpt – fylla.
Rom från Västindien
De nya kolonierna behövde arbetskraft för de nyanlagda plantagerna, som förutom sockerrör även omfattade bomull, tobak och kaffe. Den stora slavhandeln uppstod som ett led i den grymma så kallade Triangelhandeln. Från Europa åkte man med sprit, textilier och vapen till Afrika där man bytte till sig slavar, guld och elfenben, for vidare till kolonierna i Västindien där slavarna såldes och så återvände man till Europa med rom, socker, guld, bomull, elfenben och tobak med mera.
Spreds över världen
Rommen spreds över världen och är än idag en av de mest tillverkade och sålda spritsorterna trots stark konkurrens från vodka och gin. För det är som drinkingrediens som rom framförallt används.
I Nordamerika blev rom tidigt populär och före revolutionen 1783 låg årskonsumtionen på ca 13 liter/person, alla åldrar medräknade. Under förbudstiden smugglades och dracks stora mängder rom i USA, inte minst från Kuba. Det var således inte enbart skotsk och irländsk whisk(e)y som man smugglade.
Daglig ranson
Brittiska flottan, The Royal Navy, började redan på 1600-talet att förse sina sjömän med en daglig ranson på en gallon (ca 4,5 liter) öl när man tjänstgjorde på hemmavatten, en kvarts gallon vin vid tjänst i Medelhavet och en halv pint (2,85 dl) rom när man tjänstgjorde i Västindien. Sjömännen drack rommen olagrad och outspädd. 21 augusti 1740 beslutades att rommen inte fick serveras oblandad utan skulle vara spädd med vatten. Sjömännen kallade det ’grog’ efter tyget i amiral Vernons kappa (grogram). Traditionen med ’grog’ höll i sig till 1970, då den avskaffades. Idag firar man 21 augusti som “Groggens dag”.
Text: Bengt Arne Larsson, Ädla Dryckers Vänner
adladrycker@gmail.com