BOKSLÄPP. Det var Kerstin Helge Dahné som 1967 skrev ner Sagan om Glimåkra – men själva berättelsen har djupare rötter.
När det nu är dags för en tredje upplaga av den populära boken är det mycket som är sig likt men en del som är nytt.
– Bland annat har vi faktiskt lyckats fånga Näcken på bild, avslöjar Ingemar Arvidsson.
Fyrahundra exemplar av den tredje upplagan av Sagan om Glimåkra har precis kommit från tryckeriet när vi träffar kärnan i Glimåkra utvecklings bokgrupp på Kjellsa Reklamstudio i Osby, som har hjälpt till att sätta samman den nya boken.
– Kerstin föddes i Färlöv, men hennes farmor kom från Söndraryd i Glimåkra. Det var Farmor Bengta som berättade sagan för Kerstin, säger Hans Dahné, make till Kerstin som gick bort 2010.
Den saga som Kerstin fick ta del av hade spridits från mun till mun i generationer. 1959, när Kerstin själv hade bosatt sig i Glimåkra, kom hon i kontakt med folkskolläraren Erik Månsson – även han var bekant med sagan i en version som var i stort sett identisk med den Kerstin kunde berätta.
– Man kan säga att de var överens om rubbet, och det var med Eriks uppmuntran som sagan blev nerskriven och tryckt för första gången, säger Hans Dahne.
Levande myter
Många är idag bekanta med Trollabackarna, och i Sagan om Glimåkra får man veta grunden till att platsen fick sitt namn. Både drakar, jättar, tomtar och troll fanns i sagoskogarna i Göinge redan innan människorna hittade till platsen. Bland de nya illustrationerna finns faktiskt fotobevis på att en del av skogens väsen alltjämt residerar i Glimåkras utmarker.
– Ja, vi har faktiskt fångat båda på bild. Vi kan inte avslöja var, men de finns i Glimåkra fortfarande, säger Ingemar Arvidsson, som är en av de aktiva i Glimåkra utveckling bokgrupp.
Viktig lokal historia
Konstnären Ronny Skoog bidrog med illustrationer redan till den andra upplagan av boken, som kom ut 1996. Hans bilder, några av dem nya, finns även med i den nya versionen.
– Tanken på att ge ut en ny bok har funnits med i tio år nu – det är många som har frågat om den. Hälften av den nya upplagan är faktiskt redan förbokad.
Ingemar Arvidsson – som ursprungligen kommer från Luleå – menar att sagan är en viktig del för både gamla och nya Glimåkrabor i att skapa en känsla av ”hemma”.
– Det ger en anknytning till trakten när man får en historia bakom alla de platser man kan besöka. Känner man till berättelserna bakom platsen där man bor, så blir det lättare att veta vem man är – även om jag kommer norrifrån från början finns det idag ingen plats som är mer hemma än just Glimåkra, konstaterar han.
Laddar för boksläpp
Boksläppet sker på Glimåkra Folkhögskola den 31 augusti – faktiskt är det i år även 30 år sedan Byalaget Glimåkra utveckling startades.
– Det firar vi genom att ge alla som köper boken ett medlemsskap i Glimåkra utveckling under 2024/25. En kul grej är att vi även har haft kontakt med Kungliga Biblioteket om att skicka in boken till deras årliga tävling där de utser årets barnbok. De har varit mycket intresserade av det lokala perspektivet, säger Ingemar.
Text&Foto: Erik@espressomedia.se