Det här uttrycket myntades på slutet av 1970-talet då vi i Sverige hade en veritabel vävboom i ”gröna vågens” anda. Med världens största vävstolsfabrik i Glimåkra kom mycket att kretsa kring denna framgångsrika industri som levererade vävstolar till enskilda vävare, skolor och högre utbildningar, men också till olika kultur- och biståndsprojekt både här hemma och i avlägsna länder som USA, Japan och Laos.
Bonnierkoncernen, som sedan 1975 stod som ägare, ville utveckla verksamheten och sökte en vävlärare för att starta en internationell vävskola i fabrikens förnämliga lokaler. Det var så Lillemor och Uno Johansson kom till Glimåkra. Vävkurserna blev en succé och pågick under många år. Vävstolsfabriken deltog i stora mässor utomlands främst i USA där ”Glimåkra” var giganten med sin stora mattvävstol och vävstolar för specialtekniker som damast och bildvävning.
I USA fanns ett antal facktidskrifter på vävningens område. Det blev inspirationen för Lillemor att 1982 starta Förlags AB Vävhästen och ge ut tidskriften Vävmagasinet. En tidning som översattes till flera språk och hade prenumeranter i 36 länder. Tanken på mässor och konferenser föddes och Vävdagarna i Glimåkra kom till som ett samarbete mellan Vävstolsfabriken och Vävmagasinet. Uno hade då övertagit posten som försäljningschef på fabriken efter Lennart Persson som grundade denna institution i början av 1950-talet. Vävdagarna blev en dundersuccé och ett årligen återkommande evenemang. Från ett närmast internt Glimåkraarrangemang utvecklades det snart mot att välkomna hela vävbranschen att ställa ut och marknadsföra redskap, garner och vävlitteratur. En viktig del i det hela var att låta textilkonstnärer och handvävare visa sina alster i fina icke kommersiella utställningar.
På riksplan startades en större VÄVmässa, den första i Halmstad 1986. Succé igen och året därpå grundades Svenska Vävrådet, för att bevara, bevaka och utveckla handvävningen. Allt sprunget från entusiasterna i Glimåkra.
Åren gick, tiderna förändrades. Snart var det andra trender som lockade och hantverksintresset och därmed vävning sinade. På Vävstolsfabriken räddade man sig med annan produktion och mot slutet av 1900-talet såldes vävstolstillverkningen till Dalarna
Redan innan detta var ett faktum kände vi att detta ”vävningens Mekka” var allt för bra att bara ge upp. Med ett VävstolsMuseeum i Glimåkra kunde vi både dokumentera en fantastisk period i byn, visa textila utställningar och arrangera avancerade vävkurser. Och fortsätta med Vävdagarna i oktober. Den ideella föreningen Svenska VävstolsMuseet bildades 1995. Här har vi en livlig verksamhet med mängder med kurser, i huvudsak vävning, men även andra textila tekniker som spinning, färgning, broderi och återbruksslöjd. Under vinterhalvåret vänder sig kurserna till boende i närområdet, just nu en Nybörjarkurs för vuxna och en Slöjdklubb med 10 barn som träffas en eftermiddag i veckan. Den verksamheten fyller hela huset och de tillfälliga utställningarna får vänta till påsk. De varierar sedan över sommaren och pågår fram t.o.m. Vävdagarna i oktober.
Sommarens avancerade intensivkurser i olika vävtekniker, med de främsta kursledare vi kan få från både Sverige och Danmark, lockar deltagare från hela vårt land, men även Danmark, Norge, Island, USA och Japan. Förra sommaren deltog drygt 100 intresserade vävare vilket innebar 210 loginätter i byn.
VävstolsMuseets kurser rankades nyligen i en facktidskrift bland de fyra främsta i Sverige. Visionen har genom åren varit ett mera etablerat hantverkscentrum med vävning i fokus som Skåne saknar. 2018 tilldelades Lillemor Johansson den prestigefyllda utmärkelsen Guldskytteln för sin insats för att sprida intresset för vävningen. Men med de begränsade ekonomiska resurser en ideell förening har är det fortfarande långt till målet. Ett fint tillskott var en rejäl donation för drygt tio år sedan.
I höstas genomfördes Vävdagarna för 34 gången. Trots att mycket har hänt med samhället sedan första gången, samlades här bortåt 2 500 vävintresserade. Det är en fröjd att se hur gamla vävvänner möts och tar en go´fika på VävstolsMuset medan man inspireras av utbudet av både textila utställningar, skickliga vävare i vävstolarna och de kommersiella utställarna runt om i samhället.
Text: Lillemor Johansson
