Jag har tidigare skrivit om att råspriten från den andra destillationsomgången tappades på fat och lagrades för att tre år senare kunna kallas maltwhisky. Under lagringen avdunstar emellertid ca 2 % av spriten/whiskyn varje år. Detta innebär att innehållet i fatet minskar i alkoholstyrka med åren. Om det lagras för länge så att alkoholhalten understiger 40 % är det per definition inte whisky längre, så det får inte ske! Den del av whiskyn som dunstar bort kallas ”The Angels Share”, dvs. änglarnas andel. Man kan bli religiös för mindre!
Grainwhisky, dvs. sådan whisky som kommer från råsprit där andra sädesslag än mältat korn ingår, genomgår en helt annan destillationsprocess, s.k. kontinuerlig destillation. Denna sker i en s.k. kolonnpanna, som i grunden konstruerades i mitten av 1800-talet och sedan förfinats och vidareutvecklats. Processen är alltför komplicerad för att jag ens ska göra ett försök att förklara den här men enkelt uttryckt kan man säga att mäsken fylls på i ena änden av kolonnen och ren sprit kommer ut i den andra medan vissa avfallsprodukter tappas ur på annat håll. Detta innebär att processen kan fortgå kontinuerligt utan att kolonnerna behöver demonteras och rengöras och att resultatet blir en ren sprit med mycket hög alkoholhalt. En fullständig revolution, naturligtvis. Denna typ av panna kan man beskåda i Nöbbelöv fast resultatet lagras inte till whisky där utan blir Absolut Vodka.
Grainwhisky är således en högteknologisk, industriell produkt som genom billigare råvaror och effektivare process kan framställas till lågt pris.
Maltwhisky kräver, som vi tidigare sett, en dyrare och processad råvara (mältat korn) och kräver mycket mer arbetsinsatser genom att pannorna måste rengöras mellan varje destillation, processen övervakas m.m. Det gemensamma för de båda whiskysorterna är emellertid att de måste lagras på ekfat i minst tre år för att få kallas whisky.
Men är verkligen ”grainwhisky” riktig whisky? Den frågan var obesvarad i många år men fick till slut svaret ”ja”. Det är en definitionsfråga, naturligtvis, och myndigheterna beslöt efter många tvister att det fick kallas whisky även om maltwhiskyproducenterna protesterade ljudligt.
Jämfört med grainwhiskyn innehåller maltwhiskyn mycket mer ”föroreningar”, ämnen som bidrar till att ge maltwhiskyn dess karaktär, vilken sedan fördjupas under lagringsprocessen. Grainwhiskyn saknar i princip dessa ”föroreningar” pga. sin renhet (höga alkoholhalt). Två mycket olika produkter, således.
Och sedan kom lösningen!
BENGT ARNE LARSSON