På Smedjebackens förskola i Sibbhult har personalen inriktat sig på att skapa en förbättrad lärmiljö med fokus på hur den bättre ska inkludera barn med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Tack vare ett erfarenhetsutbyte med kommunens anpassade grundskola och samarbete med centrala barn- och elevhälsan fick arbetet en extra skjuts och den förbättrade lärmiljön har visat sig gynna förskolans alla barn.
Utvecklingsarbetet på förskolan i Sibbhult påbörjades på grund av ett ökat behov av en mer tillgänglig och inkluderande miljö – som på ett bättre sätt stödjer i lärandet och ger bättre förutsättning för återhämtning och utveckling. Ungefär samtidigt sjönk förskolans barnantal till den nivån att fem avdelningar kunde bli fyra.
– Istället för att ha färre barn per avdelning valde vi att använda en av avdelningarna som en resursavdelning, där vi fokuserat på att intryckssanera med noga utvalt material, olika bildstöd samt med återhämtningsplats. Här undervisar vi både enskilt och i mindre grupp, säger rektor Malin Winther.
Erfarenhetsutbyte – en ögonöppnare
Efter att den egna personalgruppen vänt och vridit på utmaningar och lösningar kontaktade Malin även den anpassade grundskolan Vita skolan i Knislinge, som bjöd in till ett studiebesök.
– På Vita skolan har man arbetat med tillgängliga lärmiljöer länge, så det var verkligen givande att ta del av deras erfarenheter och tips. Det blev så tydligt att förändringar hos oss var nödvändigt, säger Malin.
Lärande inom organisationen
Tidigt blev Malin även tipsad om att Christina Olander, en av speciallärarna vid kommunens centrala barn- och elevhälsa, har särskild kunskap om barn med autism och bemötande.
– Jag kontaktade Christina som tackade ja till ett samarbete med oss på Smedjebackens förskola. Målet var att utveckla en tydligare och mer inkluderande miljö som stödjer undervisningen samt att förbättra pedagogkompetensen, berättar Malin.
Göingemodellen – ett vinnande arbetssätt
Malin berättar om hur både personalens intresse för utveckling och närheten till kollegor i organisationen spelat en stor roll i framgången på Smedjebackens förskola.
– Alla har varit delaktiga och engagerade! Det har varit ett stort fokus på att det här ska bli riktigt bra, vilket det också har blivit med facit i hand.
De positiva effekter som personalgruppen noterat är bland annat:
• Minskad stress hos det enskilda barnet och i barngruppen
• Bättre och mer kommunikation, både barn till barn och barn till pedagog
• Mer effektiv och kvalitativ undervisning kopplat till individnivå med mål och syfte
• Utökning av undervisning i mindre grupp i resursavdelning
• Progression inom lekkompetens, det sociala samspelet och språkutveckling
• Vårdnadshavare upplever och återkopplar om en positiv utveckling hos sitt barn
• Ökad förståelse och kompetens hos personalen
• Bättre samarbete hos personalen, ökad samsyn i personalgruppen – Att vi sedan vänder oss till vår egen organisation och tar vara på den kunskap som redan finns är Göingemodellen i ett nötskal! Det är fantastiskt att vi kan ses i olika sammanhang, prata utvecklingsarbete och koppla ihop olika kompetenser inom kommunen, avslutar Malin.