HÄLSA. Att det är bra för hälsan att ta sig ut i skogen skriver nog de flesta under på. Men kanske tänker många att det är stegen som motionsklockan räknar in som ger det främsta resultatet. Vi träffade Marianne Larsson som genom olika metoder vägleder till återhämtning genom att bara vara i naturen. En av metoderna kommer från Japan och kallas för skogsbad.
– Det hände något i Japan på 1980-talet. Man märkte att unga, ambitiösa män mitt i karriären började dö, nästan som av en epedemi, berättar Marianne Larsson där vi har slagit oss ner på varsin fårskinnsfäll i en bokbacke nära Hovdala Slott.– Två professorer från ett skogligt institut och en medicinsk fakultet inledde ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt för att se hur naturvistelse, och avsaknaden av den, påverkar människan. Enligt resultatet av deras, och flera därefter följande studier, så gynnas bland annat vårt immunförsvar av intaget av fytoncider, ett ämne som träden utsöndrar som en del av sitt försvar mot angrepp från bland annat bakterier och svamp.– Genom att vistas i naturen och andas in fytoncider blir de en del av vårt blodomlopp. De gynnar bland annat kroppens så kallade NK-celler, som käkar upp virus, säger Marianne.
ÅTERHÄMTNING – UTAN BADBYXOR
Marianne hade själv en stressproblematik som ledde till sjukskrivning bakom sig när hon hittade kraften i naturen som källa till återhämtning.– Skogsbad är en av de metoder som jag använder när jag leder grupper. När jag startade var det många som undrade om man behövde ta med badbyxor, men kännedomen om vad skogsbad är har börjat sprida sig. Det handlar om att hitta vägar till återhämtning, som kan hjälpa oss att klara av vår ofta allt för stressiga tillvaro. Man kan använda skogsbad som ett sätt att behandla en stresskada, men det bästa är om man gör det i förebyggande syfte.
FAJTAS ELLER FLY – ETT STÄNDIGT DILEMMA
Så som många av oss lever sina liv måste hjärnan ständigt arbeta för att tolka omgivningen, menar Marianne. Hon sträcker ut armarna för att visa en tidslinje och viftar med ena handen.– Här någonstans börjar människans tillvaro, och fram till den sista lilla biten vid min andra hand har vi levt savannliv. När vi vistas i urbana miljöer måste hela tiden vår hjärna jobba. Vår kamp- eller flyktreflex, som varit en förutsättning för vår överlevnad, är ständigt påslagen eftersom det är svårt för hjärnan att tolka de miljöer som vi har byggt upp och vistas i.
”MYCKET AV DET SOM MIN EGEN PAPPA VISADE”
Begreppet skogbad är en direkt översättning av det japanska begreppet Shinrin-Yoku. Terapin kom som ett svar på de dödsfall som uppmärksammats på 80-talet och har sedan dess spridit sig till bland annat Sverige.– Jag är uppvuxen på en gård och min pappa som var född 1927 var ensamstående med tre barn. Han hade ett heltidsjobb och bedrev jordbruk med mjölkkor. Ju mer jag läser om skogsbad tänker jag på det han lärde mig. Att stanna upp och följa en glada med blicken när den flyger över himlen. Att ligga på rygg under träden och titta upp i grenverket. Även om vi inte har kallat det skogsbad så kanske det är något vi har sysslat med under lång tid i Sverige – och kanske har det varit ett sätt att klara av de långa arbetsdagar som man måste räkna med som jordbrukare.
LÅNGVARIGA EFFEKTER
Utöver trädens fytonsider och frisk luft finns mycket som pekar på att det är välgörande att bara vistas i naturen, menar Marianne.– Bara att ge kropp och själ en möjlighet att slappna av… att låta sig förundras över naturens former och mönster. Skogsvistelse sänker blodtryck, hjärtrytm och stressnivåer och det finns forskning som visar att de effekterna kan kvarstå i upp till en vecka. För en elitidrottare är det oerhört viktig med återhämtning mellan träningspassen för att bygga upp kroppen i stället för att bryta ner den. På samma sätt kan vi genom att dra nytta av naturen förebygga psykisk ohälsa, säger Marianne.
TEXT&FOTO:ERIK@ESPRESSOMEDIA.SE
SHINRIN YOKU – EN SINNLIG UPPLEVELSE
Utöver de hälsobringande effekter som har påvisats av japanska studier om hur skogsvistelse påverkar våra kroppar finns andra faktorer som kan påverka oss positivt. Naturen är full av geometriska uppbyggnadsstrukturer, så kallade fraktaler, som är naturliga för vårt syncentra att tolka. Strukturen i ett boklöv, en ormbunke eller ett spindelnät är därmed vilsammare för vår hjärna att ta in och processa än till exempel miljön i ett asfalterat kvarter eller i en butik. Liksom i mindfullness kan vi hjälpa kroppen och hjärnan att komma i vila genom att fokusera ett sinne på något specifikt. I skogsbad ingår även moment som att luta kroppen mot ett träd och ta del av dess stadiga stöd och rörelse. Marianne Larsson, som arrangerar skogsbad genom sitt företag Källarbacken, brukar starta passen med ledd meditation och avsluta med en stilla stund. Stillheten är en förutsättning för en fullständigare naturupplevelse. – När man är stilla i skogen tar det tio minuter innan omgivningen accepterar en. Därefter börjar till exempel fågellivet återvända och vi kan bli en del av naturen.