Sedan 2022 pågår Skolresan i Östra Göinge, ett långsiktigt arbete för att varje elev ska nå sin fulla potential och år 2030 ha ett genomsnittligt meritvärde på 230 poäng. Fyra år in i satsningen syns tydliga framsteg, särskilt i låg- och mellanstadiet.
– Vi har en framåtriktad utveckling, även om det inte ännu syns i de genomsnittliga slutbetygen, säger Daniel Lyckestam, vice ordförande i kommunstyrelsen, men betonar att resultaten bland flickor ligger högre på en del skolor, vilket visar att skolresan ger resultat och att målet om 230 -2030 är nåbart. För att stärka läsförmågan har kommunen infört en systematisk screeningplan från förskola till högstadium och satsat på bibliotekspedagoger och skolbibliotekarier som driver läsfrämjande arbete.
– Läsningen är numera ett område där kommunen ligger i framkant och andra kommuner tittar på vårt arbete, säger Daniel. Skolchef Cecilia Flood betonar vikten av helhetsperspektivet.
– Samtliga mätpunkter i elevenkäter ökar och det visar att även satsningarna på trygghet, motivation och lärmiljö verkligen ger resultat.
Cecilia förklarar att det i praktiken innebär utökade resurser för elevhälsan, fler kuratorer och socialpedagoger, satsningar på tillgängliga lärmiljöer samt rastaktiviteter som skapar trygghet och studiero. Resultaten visar att eleverna trivs bättre, känner sig mer motiverade och får bättre förutsättningar att lyckas i skolarbetet.
Tidiga insatser och långsiktighet gör skillnad
Louise Wendel, skolchef med fokus på grundskola, berättar om arbetet inom matematik och att samarbeta över stadierna.
– Genom att använda av oss av olika screeningverktyg i kärnämnena kan vi anpassa undervisningen på individ, grupp och klassnivå och säkerställa tidiga insatser. Vi har sett en vinst med att utföra pilotprojekt innan beslut fattas främst för att få ta del av personalen kompetens och erfarenhet inom projektet och att det skapar en delaktighet från personal som underlättar genomförandet när beslut fattas kring nya insatser, säger hon.
– Inom matematik satsas det på Singaporematematik i alla årskurs 4 och på Snapphaneskolan och ett systematiskt arbete med att följa upp elevernas kunskaper över stadierna. Lärare i olika stadier kommer även få möjlighet att ses för dialog och skapa samsyn kring likvärdig betyg och bedömning.
Daniel Albin, skolchef frivilliga skolformer, framhåller arbetet med språkutveckling och tidiga insatser.
– Bornholmsmodellen i förskola och förskoleklass är ett exempel på hur vi kan stärka elevernas läsförmåga tidigt. Det är i de tidiga åren vi verkligen kan göra skillnad, säger han och fortsätter:
– Även vårt arbete med ökad närvaro, från förskola och genom alla årskurser, är en viktig del att lyfta fram som ett fokusområde.