HISTORIA. På flera platser i vårt land finns det sägner och sagor och berättelser om olika sorters troll. Det kan vara småtroll som gnomer och vättar eller stora troll som jättar och bergatroll.
Många sägner handlar också om hur trollen saboterar kyrkbygge. Detta speglar ett religionskrig som förmodligen pågick en gång i vårt land när vi gick från att vara hedningar till att bli kristna. Alla ville inte gå över till den nya läran och de kunde då bli anklagade för att syssla med trolldom och vara trollkärringar, trollpackor och trollgubbar. Vinnarna skriver som bekant historien och dessa ”troll” var så klart ondskefulla och farliga.
Glimåkra är en av många platser där trollsägner och legender har berättats och skapat avtryck i bygdens historia. Norr om byn finns det mytomspunna Trollaberget. Här uppe bodde trollen i en grotta och där fanns också en stor trollsten där de utövade sin kult. Trollen stod inte ut med att höra kyrkklockan och kastade därför en stor sten på kyrktornet så att hela tornet och klockan föll ner. Stenen som sköts i väg med trollfars strumpeband finns fortfarande kvar bak kyrkan i folkhögskolans trädgård. Glimåkra kyrka är än idag utan torn.
I början av 1900 talet sprängdes den höga trollstenen i bitar och kvar blev endast ett stort hål i marken. Kyrkan som var markägare sålde brytningsrätt till stenindustrin som ville åt det svarta guldet i berget. Arbetet stoppades dock efter protester av folket i bygden då de ville bevara den vackra naturen på berget.
Konstnären Theodor Stedt (1891–1974) gick i trollabackarna och inspirerades till att skapa en träskulptur som föreställde en trollfamilj. På 1970 talet tog han med sig skulpturen till vännen Lennart Jönsson (1923–87) och bad honom hjälpa till att ombesörja så det blev en trollstaty i sten som skulle placeras vid Trollabadet.
Lennart åtog sig (med viss tvekan) uppdraget av vännen, det var nämligen inte helt lätt och det tog lång tid innan Stedts önskan gick i uppfyllelse. Så småningom gjorde dock Boalt stenförädling stenstatyn och Östra Göinge kommun satsade på kulturen i byn och betalade konstverket. Så stod till slut trollfamiljen där och tittade ut över badet. Precis som Stedt önskade.
Lennart och keramikern Vera Lindkvist (1931–2001) i Grimsboda ville även göra små statyer i lera av trollen för att fler skulle kunna få glädje av den lilla trollfamiljen. De gjorde några exemplar men hann inte slutföra detta projekt under sin livstid. Jag har nu lyckats med hjälp av Veras son, Dave Lindkvist fått tag på de gamla gjutformarna och även anlitat konstnären Eva Sigvardsson i Glimåkra till att skapa nya små trollfamiljer i keramik. Berättelser och sägner om trollen har jag samlat i ett litet häfte. Tänker mig att den lilla trollfamiljen kan symbolisera att; det går att göra mycket när vi hjälps åt, att drömmar kan bli sanna samt vikten av respekt för varandra och för mångfald. Att trollen också ses som riktiga naturvänner stämmer också väl med tidens anda. Trollstatyn är för övrigt också placerad på en gammal offersten full av skålgropar som kanske skapar lite extra ”trolleri” till det hela, vem vet?
ANN JÖNSSON