Espresso – Din lokala tidning
Image default

Vävstolsmuseet i Glimåkra

HANTVERK. Bland annat genom internet har intresset för olika traditionella hantverk fått ett uppsving – vävning är inget undantag. I Glimåkra finns århundraden av tradition och kunskap samlad, och med ny kraft tänker nu Svenska Vävstolsmuseet satsa på att möta nya målgrupper. I år återkommer även Vävdagarna, som haft pandemipaus sedan 2019.

Historien om vävstolstillverkningen i Glimåkra är även historien om det skånska landskapet.

– Här uppe i nordöstra Skåne fanns skog, och trä för tillverkning. Söderut växte mycket bok och ek. Boken användes till tillverkning av silltunnor och eken tillhörde Kronan, även om den växte på din egen tomt. Boken höggs ned och lämnade plats för bördig åkermark. När det blev jordflykt på 1700-talet beordrades markägarna att plantera pilalléer, och ungefär samtidigt kom bestämmelser om att gårdarna skulle bygga kakelugnar för att elda effektivare så det behövdes mindre ved. Eva Persson, pensionerad hemslöjdskonsulent, kan sin historia. Hon är sedan 2022 ordförande i den ideella förening som driver Svenska Vävstolsmuseet i Glimåkra.

– Trähantverk har alltid varit stort här i området, och Glimåkra har exporterat vävstolar till hela världen – Japan, USA, Australien, Afrika, säger Eva.

vavstol2
Damastväv i en stol tillverkad i Glimåkra. 
vavstol6
1996 såldes Vävstolsfabriken i Glimåkra till ett företag i Dalarna som bland annat tillverkar vävskedar. Många minnen från både vävstolstillverkning och vävning finns i dag samlade på Vävstolsmuseet.

Besöksmål under utveckling

Själva hantverket är gammalt, men tongivande är fabriken som fanns i Glimåkra från 1950 till 1996.

– Här finns även gamla vävstolar som tillverkats av traktens hantverkare. Den här är i ek, och fanns nog i ett finare hem, säger Eva när vi går genom de små rummen på muséets övervåning.

– Tanken är att de här små rummen ska inredas tidsenligt, så man får känslan av att den som suttit och vävt precis har lämnat sin plats. 2023 har varit ett arbetsår för oss, och nu börjar saker falla på plats. Vi har ett samarbete med högskolan i Kristianstad om hur vi kan presentera materialet i de olika rummen. Tanken är att varje del ska berätta historien om en kvinna och hennes vävning. Vi är ännu inte riktig klara med hur sommaren 2023 blir, men vi hoppas kunna hålla öppet som besöksmål under ett antal dagar . kanske under hela juni om vi kan få till det med personal på plats, säger Eva.

Ny våg av vävare

Traditionella hantverk som keramik har på senare år fått något av en boom med många nya utövare. När det gäller vävningen och gammal textiltradition så upplever Eva att det finns en ny våg av intresserade bland unga människor.

– Som slöjdkonsulent jobbade jag med SVEROK (Sveriges roll och konfliktspelsförbund) och sydde tidstypiska kläder med människor som höll på med Live, alltså levande rollspel. Bland yngre personer som söker sig till vävningen nu märker man att det är många som kan alla termerna på engelska. Det beror nog på att de har hämtat kunskap och inspiration från internet.

Nytänk och kreativitet är ett välkommet inslag, menar Eva.

– Jag tror att det kan komplettera varandra bra. Unga personer som hittar lust och inspiration på internet – sedan när man har gjort vävningen till ett intresse kan man gärna komma hit och ta del av kunskaper och traditioner som förvaltas av de lite äldre damer som finns i vårat sammanhang. Många av våra medlemmar har antingen lärt sig av sina mammor, eller gått någon vävutbildning. Tyvärr blir utbildningarna färre och färre, säger Eva

vavstol5
Ewa Gustafson från Vi Vävare i Skåne och Eva Persson, ordförande i kulturföreningen som driver VävstolsMuseet.

Tidskrävande men meditativt

Och det är lätt att konstatera – bara att få en vävstol i bruk kräver både färdighet och tålamod! I ett av museets rum står en gammal Glimåkra-vävstol som nyligen sattes upp av några medlemmar i föreningen för att väva damast.

– Här går varptråden genom två solv – mönstersolv och bottensolv, till skillnad från när man väver trasmattor då det bara är en solv. Det gäller att man vet hur man ska göra, och vi är glada att kunskapen hålls levande här, säger Eva. Och just att sätta upp väven i vävstolen är ofta det moment som är mest tidskrävande.

– För mig är den största behållningen med vävning att det blir lite meditativt. Sätta sig en kvart efter maten och lägga in några trasor. Samtidigt gör man en hel del nyttiga rörelser!

Vävdagarna kommer tillbaka

Ända sedan 1980-talet har Vävdagarna varit ett årligt inslag i Glimåkra, som lockat vävare från hela landet.

– Under pandemin har vi haft uppehåll, men i oktober är det dags igen för första gången sedan 2019. Nu har vi kursprogrammet för våren klart, och dit kommer deltagare från hela världen.

TEXT&FOTO:ERIK@ESPRESSOMEDIA.SE

Subscribe
Notify of
guest
0 Kommentarer
Inline Feedbacks
View all comments

Hemsidan använder cookies för att optimera din användarupplevelse. Vi utgår från att du godkänner detta men du kan välja att lämna oss om du önskar. Acceptera Läs om vår integritetspolicy

0
Kommentera gärna artikeln – klicka här!x
()
x