Koloniliv i Bockatorp

”Vi kommer hit nästan varje dag”

FÖRENINGSLIV/ODLING. Odling har blivit på tapeten när vi har mer tid hemma! På Koloniområdet Bockatorp i Älmhult sprudlar vårkänslorna. För många lägenhetsboende är koloni­lotten en oas där man kan förse sig med egenodlade grönsaker, blom­fägring eller bara njuta av lugnet.
– Vi är här nästan dagligen, säger
Denny Josefsson som har varit koloniodlare i 14 år.

– I år blir det blommor och svartkål, sedan har vi vindruvor i växthuset, jordgubbar, tomater, jordgubbar och lite sallad. Och en bikupa – den kommer ju hela området till gagn, säger Denny Josefsson som är kassör i koloni­föreningen och tillsammans med sin fru Britt spenderar nästan varje kväll efter jobbet med koloniliv i Bockatorp.
– Vi brukar åka hit när vi slutar, och stanna minst tre timmar, säger han.
Området ligger lite avsides, inramat av skogen. Var och en av de cirka 35 lotterna har sin egen personliga prägel. Från verandor med snickarglädje till hemmabyggda växthus i plast.
– Kommunen äger marken och lotterna arrenderar man för 3,50 per kvadratmeter och år. Står det en stuga på lotten får man köpa den av den tidigare ägaren, berättar Denny.

Odling sedan 70-talet

Sedan 1975 har Bockatorp tjänat som koloniområde. Från början var det mindre men fler lotter, där tanken var att arbetande familjer i Älmhult skulle ha en plats att odla sina egna grönsaker.
– Vi flyttade från landet till lägenhet och skaffade en liten lott här. Sedan blev det en stuga ledig, och då slog vi till, säger Denny.
Såhär i slutet av april är det mest de svarta jordarna som dominerar; klarblå skillor och solgula påskliljor blir prydsamma färgklickar på sina ställen. Enes Hotic är i full färd med att gräva en ränna för en vattenslang i jorden längs staketen i en av gångarna. Eftersom vattnet bara är på under sommaren behöver slangen inte ligga frostfritt, men det är likväl ett styvt arbete!
– Trettio meter kanske… det blir bra att slippa springa för att vrida på kranen i sommar, säger Enes.

Växthus av gamla studsmattor

Enes har levt kolonilivet i fem år. Han kommer från Bosnien och är en van odlare. Mobilen åker fram och han visar foton på förra årets skörd av paprika, potatis och bönor.
– Jag har två lotter, sammanlagt ungefär 500 kvadratmeter. Potatisen sätter jag den 18 april varje år, så den är redan i jorden, berättar han.
Sin stuga har han byggt själv, och årets projekt är att byta den lilla kaminen mot en större. Enes petar fram lite isolering i en skarv vid dörren för att visa att kåken är vinterbonad. Växthuset i plast har han byggt av ramar till färdighoppade studsmattor.

Inget TV-tittande

Hamdija och MurisaDzafic, också från Bosnien, har sin stuga tvärs över gången. Murisa är i full färd med att putsa fönster, Hamdija visar oss lotten som på ena delen har blommor, på den andra ätliga växter.
– I lägenheten blir det för mycket tv-tittande. Det här är mycket bättre – att sitta på verandan med en kopp kaffe, menar Hamdija.

Cyklar till lotten

Några kvarter bort möter vi Ann-Marie Pettersson som noggrant lägger gödsel kring blommorna. Taxen Harry springer glatt emot oss när vi kliver in genom grinden, Ann-Marie reser sig och skakar av den värsta benstelheten.
– Så blir det när käringen börjar bli gammal, skrattar hon, och berättar att hennes första möte med Bockatorp var att hon brukade vattna Dennys och Britts blommor. Sedan åtta år disponerar hon grannlotten.
– Det är perfekt för Harry att ha någonstans där han kan springa fritt. Jag har skaffat en elcykel med cykelvagn för hundar, så under sommaren när vi är här långa dagar brukar vi ta cykeln!

Koloniliv i Bockatorp

Även om det är tidigt på säsongen och få är på plats så känns den goda stämningen. Närheten mellan lotterna och det gemensamma föreningsengagemanget ger en god dos av social samvaro – det blir lätt att byta plantor eller be någon om hjälp med småprojekt.
– Vi brukade ha midsommarfester och så, men det går ju inte ju under pandemin. Men det går bra att stå på lite avstånd och prata över staketet! menar Denny.

Husvagn mot kolonistuga

Och nästa staket är Jan-Erik Wibergs. Tidigare var husvagnslivet ett komplement till lägenhetsboendet, men sedan tre år är det kolonistugan som gäller.
– Vi hade husvagn i 30 år. Det är alltid mycket på våren med alla grejer som ska plockas ut och ställas upp och fixas inför säsongen. Här är det lite enklare! Vi odlar inte så mycket, men gillar lugnet här. Och så har vi en rad med potatis hos en granne som vi kan plocka av.
Varje år brukar ungefär fem av lotterna byta brukare, men just nu är det fullt, säger Denny Josefsson.
– Många har ringt de senaste veckorna och intresset är stort. Är man intresserad av en lott går det bra att höra av sig och ställa sig på kö.

Tex & Foto: erik@espressomedia.se

Här finns en annan artikel om trädgårdsliv i Älmhult.