DRYCK. Likör. Smaka på ordet. Visst är det sött och smeksamt, ja nästan poetiskt. Och förföriskt gott! Kvalitetslikörer innehåller så många olika smaknyanser och det finns nästan ingen annan spritgrupp, i mitt tycke, som ger upphov till samma intensiva smakupplevelser och sinnliga njutning som att läppja på en god likör.
Håller du med? Ja? Då har du förstått! Nej? Du har ännu mycket att pröva!
Men vad är likör per definition? Jo, en dryck med tre ingredienser:
Sprit, kan vara av olika slag, till exempel vindestillat, whisky, sädessprit etc.
Socker, eller motsvarande mängd andra sötningsmedel, minst 100 gram/ liter dryck, oftast betydligt mer.
Aromämnen, naturliga eller syntetiska.
Likör är spritvärldens karamell, det står helt klart.
Flytande ämne
Ordet likör har sin grund i latinets ”liquor” som betyder ”flytande ämne”. Det latinska liquifacere innebär att lösa upp och syftar på de smakämnen man löser upp i alkoholen vid tillverkning av likör. Fram till 1700-talet betydde likör alla typer av alkoholhaltiga drycker. Likör kan således sägas vara den ursprungliga spritdrycken, originalet!
På 12- eller 1300-talet spred sig destillationskonsten till Europa. Man kände då redan till konsten att krydda vin och dessa kryddviner betraktades som mediciner. Det var därför naturligt att fortsätta med att även krydda sprit när man väl lärt sig destillera.
Munkarnas roll
Klostren hade som bekant en viktig roll i detta, där fanns de lärde och läkekunniga. Vinkryddningskunskaperna överfördes till spriten som ju var destillerat vin. Vissa problem uppstod dock. Spriten har en starkare urlakningsförmåga än vin. Samtidigt som örternas och kryddornas välsmakande och hälsobringande ämnen dras ut så följer ibland även illasmakande ämnen med. Detta krävde åtgärder, något munkarna gärna ägnade sig åt. Många så kallade klosterlikörer har ett sådant ursprung.
Likörens födelseår
Det anses vara Katarina de Medici (1519-1589) som inspirerat sina kockar att tillverka de första likörerna. Det vill säga att de sötade drycken kraftigt. År 1510 är det egentliga födelseåret för likören och det var benediktinermunkar som låg bakom.
Det som vi hade i Sverige under denna tid var kryddat brännvin. Kajsa Warg hade till exempel ett drygt dussin recept i sin berömda kokbok från mitten av 1700-talet. Vid ungefär denna tid som hovets importerade den första ”riktiga” likören. Det var den lila och violsmakande Parfait Amour år 1765. Denna likör har en särskild plats i mitt hjärta (även om jag inte direkt gillar den idag) eftersom jag första gången smakade den på Café Continental i Älmhult, bjuden av min (mig då ovetande) blivande svåger, en sensommarlördag 1966 inför ett besök på Silverdalen.
Bengt Arne Larsson
adladrycker@gmail.com
Här läser du förra dryckeskrönikan.