Espresso – Din lokala tidning
Läsvärt

Viktor Semprimoznik i Hästveda är en mästerlig musikant med mästarbrev

Viktor Semprimoznik
PERSONPORTRÄTT. Jodå, han minns det väl. Viktor Semprimoznik klev av tåget på Osby station den 24 juni 1964, klockan 01.00 på natten. Han hade lämnad dalgången hemma i Slovenien och ett jobb väntade på Hilding Anders möbelfabrik i Hästveda.
– Jag hade med mig mitt gesällbrev som möbeltapetserare och hemlandets musik, berättar den minst sagt vitale tyrolermusikanten som faktiskt börjar längta efter att få spela inför publik igen, 82 år fyllda.

Viktor Semprimoznik i Hästveda är en mästerlig musikant med mästarbrev. Viktor växte upp i landsdelen Slovenien som då det begav sig var en del av Jugoslavien, ett land som inte finns längre. I en dalgång bara ett par mil från Österrike levde han med tre äldre syskon och föräldrarna som drev en lantgård och ett ”Gasthaus”. Här spelades det tyrolermusik, här dracks det öl och tillvaron var rätt god. Ända tills Viktors mamma omkom i en trafikolycka.
– Det var hon som köpte ett dragspel till mig när jag var sju år gammal.

Flyttade till Sverige

När mamman var borta förändrades mycket och Viktor hade ingen lust att leva sitt liv på en gård.
– Så jag studerade flitigt och efter tre års studier för att bli möbeltapetserare fick jag möjlighet att jobba i Sverige.
Men hur kom det sig att det blev just Hästveda?
– Min fru Greta hade en bror som bodde i Osby. Hon hade varit på besök här i trakten ett par gånger när hon bara var en liten flicka. Det var den delen av Sverige vi kände till.

Började på Hilding Anders

Så med ett gesällbrev i fickan, tyrolermusik i hjärtat och en stor portion framtidstro stämplade Viktor in hos Hilding Anders den 25 juni 1964. Det fortsatte han med fram till 1974. Då bestämde han sig för att starta en egen tapetserarverkstad och köpte en prima symaskin i Osby från en av ortens tapetserare. Den har hängt med i alla år. Ytterligare tio år senare fick han sitt mästarbrev i yrket. Han har ramat in det och visar det med stolthet.

Viktors blev Vikis

– Jag kallade mitt företag för Viktors tapetserarverkstad men det gick inte så bra. Det fanns ett annat företag i bygden som hette Viktors så det fick bli Vikis istället.
En ordlek med hans namn helt enkelt. Det var på det viset det märkliga inträffade att Hästveda hyste en möbelaffär, en tapetserarverkstad och en tyrolerorkester som alla hette Vikis. Och i trådarna höll Viktor Semprimoznik.

Startade tyrolerorkester

För det var ju så att Viktors passion räckte längre än till att stoppa om möbler och klä dem i nya eleganta tyger. Musiken fanns alltid med och 1973 startade han sin tyrolerorkester, eller ensemble som han gärna säger. Dottern Renata och sonen Leon fanns med i orkestern. Leon var multimusikant och kunde spela det mesta och dottern sjöng och joddlade.
– Oh ja, min dotter joddlar som en ängel.

Skrivit 300 låtar

Orkestern spelade in den första LP:n på slovenska som någonsin gjorts i Sverige, det var 1979 nere i en studio i Malmö. Tio egna låtar fanns med. Sedan dess har det blivit fler skivor, cd och även kassetter.
– Jag har väl skrivit cirka 300 låtar vid det här laget, berättar Viktor.
Han beskriver gärna hemlängtan i sin musik. Det handlar om toner från de slovenska alperna. Att ett av hans verk heter ”Mitt hem” är ingen slump. ”Åskan i bergen” var titellåt på debutalbumet. Sånger som gav ensemblen titeln ”Publikens pris” vid en stor festival i Italien 1980.

Längtar ut

Nu har livet lugnat ner sig. Kanske är det lite för lugnt? Glad musik, oktoberfester, folk som dansar på stolar och bord är raka motsatsen till den tid vi lever i just nu.
– Ja, jag börjar längta efter att komma ut och spela igen. Och jag minns alla de festliga tillfällena från de senaste femtio åren.

Spelat i hela Europa

Viktor Semprimoznik har spelat i hela Europa. Med dragspel, filthatt och gott humör. De tolv åren i ”Hasses lada”, musikanten Hasse Anderssons omåttligt populära evenemang som också tv-sändes, ligger honom varmt om hjärtat. Härliga tider, då busslaster med folk kom från hela Sverige för att festa på folkligt sätt. Drygt 2 000 personer per kväll.
– Liseberg och Gröna Lund var också speciella. På Malmöfestivalen spelade vi i tio år. Och så känner jag lite extra för att uppträda vid Tydingesjön utanför Broby, säger han.
Så vem vet, kanske den oerhört svängiga tyrolermusiken hörs igen när bättre tider stundar. För det är ju så, att musiken känner ingen ålder och Viktors fingrar är garanterat i fin form…

TEXT OCH FOTO: LASSE LINDELL

Relaterade inlägg

Espressos lokala gratistidningar

admin

Spelinspektionen har ingått avtal med Nederländernas spelmyndighet

admin

Det är viktigt att ställa upp för medmänniskor

admin

Hemsidan använder cookies för att optimera din användarupplevelse. Vi utgår från att du godkänner detta men du kan välja att lämna oss om du önskar. Acceptera Läs mer